En af hufvudstadens varmaste vänner af hortikultur är onekligen hr. Edvard Fazer. Tack vare denna
entusiastiska dyrkan af det sköna i naturen, sin smak och sina årliga stora penningeuppoffringar har han -
en blomstervän som få - lyckats att af sitt villaområde i Åggelby skapa en lustgård af skönhet och blomsterprakt
som minner om Rivieran. Borta äro de forna bullerstenarne, ogräset. Skrefvorna äro fyllda, den oländiga marken
täckt af gräsmattor och sandade gångar. Och så, framom allt detta, en rikedom blommor och dekorativa växter som
inbäddade i den friska naturens sköte, fängslar och tjusar den besökande. På platån framför hufvudingången till
själfva villan skjuta i höjden väldiga björkar och furor, samt granar af imposant omkrets. Å midten af denna
platå med sin kulle tronar en bladväxternas furstinna, en mer än fyra meter hög fenixpalm, ett praktfullt
exemplar hämtadt från Belgien. Den omgifves närmast af en ordnad ymnighet eldröda Begonior. Litet längre bort
bilda ett antal högresta Dracaena australis hedersvakt. Till ståten bidraga ytterligare ovanligt stora Agaver,
samt grannröda Pelargonior i mängd. Till vänster stå ljusröda Hortensior i grupp lysta af det transparent
nedfallande solljuset. Längre bort fjättras blicken af en utgallrad samling högstammiga Fuxior, alla rariteter,
medan en stor grupp Cama och Lobelia fulgens med sin intensiva färgdekoration verkar som eldröd sammet.
Mot dessa kontrasterar efektfullt en rabatt af högstammiga Hortensior med botten af ageratum mexicanum.
På sidorna upptäcka vi slingrande teppichanordningar af Lobelia, Alternathera och Sempervivum. Närmare byggnaden
finna vi grupper af gula Tagates med ett bräm i grått
at Gnaphalium.
Ännu framför trappan fängslas ögat af färgverkan från några tusental Begonior i olika grupper. De mötas af en
ymnighet ljusröda, från altanen nedhängande, hang-Pelargonior, på altanens sidor aflösta af ljusblå häng-Lobelior.
Mellan dessa Hortensior i urnor. Och öfver våra hufvuden
en färgsymfoni af i amplar sväfvande häng-Fuxior, röda, hvita, violetta och i mellannyanser af dessa kulörer, alla
hämtade som sticklingar från stadsträdgården i Stockholm. Detta af hr. Edv. Fazer skapade och med hängifvenhet
vårdade lilla Eden erbjuder motsatta sidan af byggnaden en helt annan natur, anblicken af en bärgsplatå kantad af
blågranar, dvärgtallar, Mahonia och växter i olika färger. Frän bärgets krön har man utsikt öfver ett vidt,
naturfriskt panorama, genomflutet af Vandaån, som i slingrande svängningar glindrar mellan bördiga åkrar och ängar
och vid bärgets fot bildar ett knä i sitt lopp. Längs stentrappor nedstiga vi, förbi vinbärs-, stickelbärs- och
jordgubbsland, förbi fält med äppel- och päronträd till åns strand, där hr. Fazer anlagt pumpverk med rörledningar
för att vattna hans 6 tunnland omfattande mark. Pumpverket levererar en vattenmassa om 6,000 liter i timmen.
Här nere ha drifhusen sin plats. I det första uppdragas matnyttiga växter, engelska drifgurkor m. m. Det andra
inrymmer en mängd blommande och dekorativa växter; det tredje Chrysanthemer. I det fjärde odlas vindrufvor af olika
slag, Frankenthaler m. m. hvilka drufvor vid mognaden smaka förträffligt. Invid drifhusen finnes bl. a. en byggnad
med bostad för trädgårdsmästaren och biträden. Häraf torde framgå hvilken omfattande hortikulturverksamhet hr Fazer,
med ospard ifver och stor årlig kostnad, egnar området. Innan solen dalar klättra vi, tagande en annan väg tillbaka,
uppför en frisk skogsbacke; vi nå så lawntennisplanen och slutligen åter den först skildrade praktfulla platån.
Till denna lustgård, som vi lämna motvilligt, är det hr Edv. Fazer så gärna sticker sig undan dagens äflan.
Här, omgifven af sina fagra blomstervänner, lefver han sitt rikaste lif, sina ljufligaste dagar sommaren om. Och
finner han under höst och vinter eller vår nägra timmar fria från musikarbetet i staden, så ilar han mer än gärna
till sina kära platser och tysta skyddslingar å villa Fazer.
Text: K.F.W. / Veckans Kronika 1915 Bilder: K. Sundvall
|