Det första teaterhuset i Helsingfors invigdes år 1827 och stod i Esplanaden, ungefär där Högbergs -och Mikaelsgatorna möts. Ritningarna till huset var gjorda av stadens store arkitekt, Carl Ludvig Engel. Teaterhuset var helt av trä. I den primitiva salongen med ostoppade träbänkar gavs de första inhemska skådespelen, bland dem den första finländska operan, Kung Karls Jakt med ord av Topelius och musik av Pacius.

Svenska teatern byggdes år 1860 men brann kort därpå. En ny svensk teater uppstod på samma ställe år 1866. Vid denna tid flyttades Engels teater från Esplanaden till Tölö tull utanför staden och fick där namnet Arkadia teater efter villan på samma tomt. Teatern användes av alla språkgrupper, där arbetade också en rysk teaterensemble på 1870-talet. Mest känd blev den dock genom Kaarlo Bergbom och hans skådespelare i slutet av 1800-talet.

Men år 1902 befallde stadens brandverk att teaterhuset skulle rivas på grund av brandfara.Så skedde även och år 1913 byggdes det s.k.bilpalatset, senare Hankkija på tomten.

Teaterhusets rivningssmaterial forslades till Åggelby, där det återuppbyggdes till ett tvåvånings hyreshus i kvarteret 28009 med adress Arturdal 26, vid nuvarande Larin Kyöstis väg 12. Få bilder av Arkadia teater finns bevarade, men man kan ändå se likheter mellan teatern och huset i Åggelby.Det mest iögonfallande var de höga fönstren.

Huset stod med gaveln mot landsvägen, det brädfodrades och målades gult. Den nedre våningens lodrätt uppförda stockar var dock skönjbara.Huset hade 14 rum uppdelade på två mindre och två större lokaler i båda våningarna och ett hällrum mot väster på vinden. Rummen var höga, i nedre våningen var höjden 3,7 m.Man eldade i olikfärgade kakelugnar, somliga hade t.o.m.vackra ornament. Trots det var rummen kalla.

Andra bekvämligheter än kökets vask för avfallsvatten fanns inte. På gården fanns två brunnar. Varje lokal hade en egen låst utedass och under bostadshuset fanns ved-och matkällare för varje familj. I trädgården växte äppel- och körsbärsträd, vinbärs- och hallonbuskar.

Det är kanske inte någon jättestor överraskning att det var den inflytelserika stationsinspektorn och skeppsredaren Albert Wickman som inköpte byggnadsmaterialet från Arkadia och lät uppföra huset i Åggelby år 1908. Han var förmögen själv och blev det i ännu högre grad genom sin hustru Joce. Han var vid sekelskiftet den största privata jordägaren i Åggelby och ägde över 2.000 m2 mark på järnvägens östra sida .Bl.a. ägde han Societetshustomten, och den vackra parken framför Socis kallades ofta stationsinspektor Wickmans park. Marken, på vilken Arkadia teater återuppstod var givetvis också hans.

Många är de hyresgäster, som under årens lopp har bott i huset.T.ex.år 1920 beboddes det av bl.a.familjerna J.A.Sandman och Jarl Renwall, och också av Olga Walldén, som i ett av sina rum upprätthöll ortens postanstalt.Ännu långt efter det att posten flyttat till Kalk-Anderssons villa vid Hopstycksbacken, kallades huset ”posthuset ”av gamla åggelbybor.

Senare var bl.a.familjerna Pyhälä.Gyllenberg
Rydberg, Brofeldt och Lindberg husets hyresgäster. Och många åggelbybor minns ännu sina besök
hos tandläkare Paul Garoff, som hade sin mottagning i ett av bottenvåningens stora rum, där det fanns en särskilt rar, rund ljusgrön kakelugn med ornament. Joce och Albert Wickman bodde aldrig i detta hus. Som en kuriositet kan nämnas att hyrorna i slutet av 1920-talet stundom uppbars av den unga Anne-Charlotte Winter, som var uppvuxen i Rödja och som senare blev en berömd operasångerska.(1904 -2001) Detta berättade fru Irene Gyllenberg för länge sedan.

Albert Gustaf Adolf Wickman var född i Ekenäs 2.5.1868 och dog 27.6.1929.Hans hustru, född Josefine Christiansen var född 18.7.1896 i Liverpool, hon var alltså 28 år yngre än han.Hon ärvde
hela hans stora förmögenhet, äktenskapet var barnlöst. Efteråt kallades ”posthuset ”också fru eller tant Wickmans villa, beroende på hur bekant man var med henne.

År 1943 inköptes fastigheten av Arvi och Alli Hildén, som med sin familj flyttade in i en av husets stora lägenheter. De och deras arvingar ägde huset tills det revs c:a år 1979. År 1980 stod ett modernt tvåvåningshus av röd tegel på tomten.

Britta Holmlund

Källor:
Helsingfors stads historia,
Stadens fastighetsn.arkiv,
Brages arkiv
Många forna och nuvarande åggelbybor