Kottby En smilgrop..


Gård på Sampsavägen

När Helsingfors stad år 1893 köpte Gumtäkts säteri kom den i besittning av berg, kärr och vildmark samt åkrar, som arrenderades ut till hågade odlare. Trots att områdets karaktär under de drygt hundra år som förflutit sedan dess har förändrats totalt odlas här alltjämt. Men i stället för brödsäd växer det på gårdarna och i koloniträdgårdarna numera grönsaker, rotfrukter, fruktträd och blommor.

 


 
Kapellet vid Forsby sjukhus

Efter sekelskiftet grundades år 1912 Kottby kommunalhem och arbetsinrättning (nuvarande Forsby sjukhus). Dit flyttades från Edesvikens arbets- och fattighus över 200 interner till nya och tidsenliga lokaliteter.


Forsby sjukhus

 


En kort tid därefter, år 1916, framställde Helsingfors socialnämnd ett förslag om understöd för en ”allmännyttig arbetarbostadsförening”. Följande år föreslog också stadsfullmäktiges utskott att man skulle bygga ”fyr- eller femvånings stenhus med fasader i tegel och utan några som helst byggnadsarkitektoniska utsmyckningar”.


Vy från Väinölägatan

Lyckligtvis fanns i Bostadsreformföreningen arkitekten Akseli Toivonen som var förtjust i den engelska trädgårdsstadsideologin och som i egenskap av sekreterare för socialnämnden på ett avgörande sätt bidrog till att Bruno Brunila var den av kollegerna som fick utarbeta stadsplanen och Martti Välikangas byggnadsritningarna till denna Helsingfors vackraste stadsdel.


Vy från Metsolavägen

I april 1920 beslutade byggnadskommissionen för Helsingfors allmännyttiga bostäder Ab att verksamheten skulle inledas, och stadsfullmäktige fattade 4.6.1920 det slutliga beslutet om att en trädgårdsstad skulle byggas här i gränsområdet mellan Gumtäkt och den bakom järnvägen belägna byn Kottby. Arrendet fastställdes till 1 penni/kvadratmeter. Samma år grundades också bostadsandelslagen Käpylä (29 hus) och Käpy (36 hus, alla tvåvånings trähus för två familjer). Senare, år 1924, registrerades ytterligare bostadsaktiebolaget Osmo-Käpylä, som kom att kallas 'miljonärskvarteret' på grund av det högre tomtarrendet och på grund av att invånarna själva ägde sina hus.

   
Vy från Sampsavägen och lokala pojkar

 



Det s.k. Bergshuset

Till de första stenhusen hörde Föreningshuset (Seuratalo) som frivilliga brandkåren ursprungligen lät uppföra på berget vid Nyyrikkivägen. Huset, som förblev halvfärdigt, har fungerat också som kyrka, skola, teater osv. En lista på vad huset inte har varit skulle förmodligen bli kortare ..


.. som skyddat objekt och underlag för graffiti

 



Folkets hus

Också många andra allmännyttiga aktiviteter har börjat sin verksamhet i hyrda utrymmen. T.ex. vårt bibliotek betjänade till en början många Kottbybor i Folkets hus och kunde först vid tiden för vinterkrigets utbrott flytta till sin nuvarande byggnad på Väinölägatan.

 



Akseli Toivonens sportplan

Barnträdgårdarna och lekplanerna samt parktanterna är en väsentlig och viktig del av områdets och dess invånares liv och historia. Även om inomhusutrymmena var rätt trånga i början av 50-talet på grund av de stora åldersklasserna erbjöd de närbelägna parkerna, fälten, skogarna och bergen fina lekmiljöer.

 



Den finskspråkiga lågstadieskolan

Kottby finskspråkiga folkskola började sin verksamhet i Folkets hus redan år 1921, men i slutet av årtiondet fick skolan en egen byggnad vid Väinölägatan och efter kriget en tillbyggnad för småskolan invid.

Kottby finskspråkiga samskola verkade som hemskola utan tillstånd (!) i pastorns hus år 1938 och den egna byggnaden uppfördes utan officiellt tillstånd år 1942 invid Himmelsberget på Lyckovägen. Den civila olydnaden har djupa rötter.

Den svenskspråkiga folkskolan samt barnträdgården byggdes också här, likaså det forna Viipurin Lyseo (Viborgs Lyceum), vars nya namn Helsingin kaksoisyhteislyseo ingen använde, alla talade om Hykkylä.

I början av 60-talet flyttade den finskspråkiga enhetsskolan Helsingin Yhtenäiskoulu som grundats år 1956 till Stallbacken nära jättegrytan. Under enhetsskolans beskydd inledde år 1962 också ett annat nämnvärt lärosäte sin verksamhet, nämligen kvällsläroverket Käpylän Iltaoppikoulu, som senare som första läroverk i Finland fick tillstånd att ordna klasslös undervisning.

 



Kyrkan i funkisstil blev färdig sommaren 1930

 



Olympiabyn

De kändaste våningshusen finns i Olympiabyn, som byggdes upp vid norra sidan av Forsbyvägen inför de tilltänkta olympiska spelen som sedermera inställdes på grund av kriget, samt OS-byn (den utvidgade Olympiabyn, Kisakylä) som byggdes på Forsbyvägens södra sida inför de slutligen år 1952 genomförda spelen.

 



OS-byn


På 50-talet inledde också bankerna Helsingin Suomalainen Säästöpankki, Helsingin Työväen Säästöpankki och Kansallis-Osake-Pankki verksamheten vid sina kontor i Kottby. Redan på 20-talet öppnade Postsparbanken och Helsingfors Aktiebank och på 40-talet Nordiska Föreningsbanken kontor i Kottby.

 



Ormhuset

Under samma årtionde färdigställdes också bl.a. Ormhuset och storfamiljshusen vid Backasgatan, samt i närheten av Kimmovägen en rehabiliteringsinrättning för invalider.

 


Text Tintti Karppinen, översättning Susanna Gulin
Bilder Martti Humppila

Partners