Promenader Södra promenaden

Södra promenaden

Södra promenaden

Längd ca 4,5 km, 29 objekt, 3 faktarutor. I denna svenska version har i samband med översättningen men också senare gjorts faktagranskningar och uppdateringar.

Södra stadsdelspromenaden har sammanställts som ett samarbetsprojekt mellan Kottby-Sällskapet, småhusföreningen Kanta-Helsingin omakotiyhdistys och Helsingfors stadsdelsföreningars paraplyorganisation Helka rf. Projektet leddes av Pauli Saloranta, som med stöd av ett mångsidigt källmaterial och lokala sakkunniga redigerade presentationen av objekten. Den södra stadsdels­promenaden möjliggjordes tack vare stöd från Helsingfors stads projekt 'Frisk och trygg stad' och Finska Kulturfondens nyländska regionalfond.

Stadsdelspromenader i andra stadsdelar hittar du på kotikaupunkipolut.fi.

Introduktion

I takt med industrialiseringen förberedde sig Helsingfors stad i god tid för den allt starkare befolkningstillväxten genom att köpa mark av grannkommunerna. Gumtäkts säteri inköptes ren år 1893. När bostadsbristen blev akut på 1910- talet genomfördes det särpräglade bosättningsprojekt som nuvarande Kottby baserar sig på. Sitt namn fick området, som tidigare benämnts Välitaipale, från grannhemmanets svenskspråkiga namn Kottby, som ren år 1556 omnämns i formen Kåtteby. Dess stomlägenhet finns alltjämt kvar i Åggelby nära den gamla kyrkan.

Kottbyborna var mycket aktiva i föreningar och medborgarrörelser. Kottby-Sällskapet är veterligen Finlands äldsta stadsdelsförening, grundad 1940 och alltjämt en aktiv påverkare i traktens ärenden. Också Kanta-Helsingin omakotiyhdistys är först i sitt slag i landet, grundad ren 1927. Till dess område hör förutom Kottby också Forsby, Gumtäkt och Majstad. Kottby valdes år 2002 till årets stadsdel i Finland. år 2006 gav ett sakkunnigråd Kottby hedersomnämnandet Finlands bästa bostadsområde. Av Kottbys delområden är Trä-Kottby och Himmelsberget skyddade genom stadsplan. Skyddsplaner för Olympiabyn och Nya olympiabyn (Kisakylä) samt Västra Kottby bereds som bäst. Kottby är också i fortsättningen en verklig "smilgrop i Helsingfors kind".




L I T T E R A T U R :

Leo Hursti (red.): Keidas kaupungissa. Kanta-Helsingin omakotiyhdistys
    (KHOY) 1927–1987.
Marjut Jousi (red.): Vihreä kylä – monta tarinaa. Kanta-Helsingin omakoti-
    yhdistys KHOY:s historik 1987–2007.
Otso Kantokorpi: Sankarimatkailija Helsingin raitiovaunuissa. Like
    Kustannus 2007.
Timo Keinänen, Kristiina Paatero: Martti Välikangas 1893–1973 arkkitehti.
    Abacus ajankohta 4. Finlands arkitekturmuseum 1993. Sid 16–21.
Asta Korppi: Meidän Käpylä. Tintta Kustannus 2007.
Otto-Iivari Meurman: Taiteellisesti ja sosiaalisesti ensiluokkaisia pienasuntoja.
    Käpylän puutarhaesikaupungin alkuvaiheista. Arkkitehti-lehti, också i
    Käpylä-lehti 4/1980.)
Simo Paavilainen: Martti Välikangas ja 1920-luvun klassismi Käpylässä. I
    Arkkitehti-lehti.
Eija Tuomela: Käpylä, hymykuoppa Helsingin poskessa. Käpylä-seura. 1987.
Jussi Vuori: Multimedia Käpylä, 1998.




F O T O G R A F I E R :

Copyright (©) visas när du placerar kursorn på fotot.

Partners