Längd ca 4,5 km, 29 objekt, 3 faktarutor. I denna svenska version har i samband med översättningen men också senare gjorts faktagranskningar och uppdateringar.
Södra stadsdelspromenaden har sammanställts som ett samarbetsprojekt mellan Kottby-Sällskapet, småhusföreningen Kanta-Helsingin omakotiyhdistys och Helsingfors stadsdelsföreningars paraplyorganisation Helka rf. Projektet leddes av Pauli Saloranta, som med stöd av ett mångsidigt källmaterial och lokala sakkunniga redigerade presentationen av objekten. Den södra stadsdelspromenaden möjliggjordes tack vare stöd från Helsingfors stads projekt 'Frisk och trygg stad' och Finska Kulturfondens nyländska regionalfond.
I takt med industrialiseringen förberedde sig Helsingfors stad i god tid för den allt starkare befolkningstillväxten genom att köpa mark av grannkommunerna. Gumtäkts säteri inköptes ren år 1893. När bostadsbristen blev akut på 1910- talet genomfördes det särpräglade bosättningsprojekt som nuvarande Kottby baserar sig på. Sitt namn fick området, som tidigare benämnts Välitaipale, från grannhemmanets svenskspråkiga namn Kottby, som ren år 1556 omnämns i formen Kåtteby. Dess stomlägenhet finns alltjämt kvar i Åggelby nära den gamla kyrkan.
Kottbyborna var mycket aktiva i föreningar och medborgarrörelser. Kottby-Sällskapet är veterligen Finlands äldsta stadsdelsförening, grundad 1940 och alltjämt en aktiv påverkare i traktens ärenden. Också Kanta-Helsingin omakotiyhdistys är först i sitt slag i landet, grundad ren 1927. Till dess område hör förutom Kottby också Forsby, Gumtäkt och Majstad. Kottby valdes år 2002 till årets stadsdel i Finland. år 2006 gav ett sakkunnigråd Kottby hedersomnämnandet Finlands bästa bostadsområde. Av Kottbys delområden är Trä-Kottby och Himmelsberget skyddade genom stadsplan. Skyddsplaner för Olympiabyn och Nya olympiabyn (Kisakylä) samt Västra Kottby bereds som bäst. Kottby är också i fortsättningen en verklig "smilgrop i Helsingfors kind".
L I T T E R A T U R :
Leo Hursti (red.): Keidas kaupungissa. Kanta-Helsingin omakotiyhdistys (KHOY) 1927–1987. Marjut Jousi (red.): Vihreä kylä – monta tarinaa. Kanta-Helsingin omakoti- yhdistys KHOY:s historik 1987–2007. Otso Kantokorpi: Sankarimatkailija Helsingin raitiovaunuissa. Like Kustannus 2007. Timo Keinänen, Kristiina Paatero: Martti Välikangas 1893–1973 arkkitehti. Abacus ajankohta 4. Finlands arkitekturmuseum 1993. Sid 16–21. Asta Korppi: Meidän Käpylä. Tintta Kustannus 2007. Otto-Iivari Meurman: Taiteellisesti ja sosiaalisesti ensiluokkaisia pienasuntoja. Käpylän puutarhaesikaupungin alkuvaiheista. Arkkitehti-lehti, också i Käpylä-lehti 4/1980.) Simo Paavilainen: Martti Välikangas ja 1920-luvun klassismi Käpylässä. I Arkkitehti-lehti. Eija Tuomela: Käpylä, hymykuoppa Helsingin poskessa. Käpylä-seura. 1987. Jussi Vuori: Multimedia Käpylä, 1998.
Vyer vid Pohjolagatan
Gatan, som har kallats Helsingfors vackraste gata, börjar vid den korsning som kallas Kottbyplatsen (Käpylänaukio), där Backasgatan övergår i Tusbyvägen. Själva bulevarden är 600 meter lång och öppnar sig halvvägs i Pohjol...
2) Nyyrikki och Päätön Kana
Till Kottbybornas traditionella kollektiva vardagsrum hör restaurangerna på Pohjolagatan 2.
Teaterrestaurangen Nyyrikki är ett populärt ställe för teaterkvällar, musikuppföranden och familjefester. Lunchrestaurangen Taverna Pohjan Akka som öppnade ren år 1977 fortsätt...
3) Villa Afasia
Villa Afasia är ett serviceboende för afasipatienter, personer som överlevt en stroke, dvs hjärnblödning, men behöver rehabilitering och service för att kunna bo någotsånär självständigt. Boendet har 15 bostäder, var och en med...
4) Akseli Toivonens sportplan
Akseli Toivonens sportplan omges i riktning medsols av Pohjolagatan, Metsolavägen, Pellervovägen och Sampsavägen.
Kvällsvy i april från Metsolavägen mot den smältande skridskobanan
Utsikt från Sampsavägen mot sportplanen
Sportplanen som upprätthålls av st...
5) Kyrkan
Kyrkan sedd från Metsolavägen.
Helsingfors mest renlinjiga funkiskyrka blev färdig 1930, planerad av Erkki Ilmari Sutinen.
Kottby kyrka är belägen på södra sidan av Toivonens sportplan, uppe på Metsolavägen, vid Metsolav...
6) Trä-Kottby
Oktoberkväll i Trä-Kottby
Granne till 'miljonärskvarteret'
I trädgårdsstaden Kottby byggdes 165 bostadshus åren 1920-25. Bostäderna utgjordes såväl av andelslag som av ägar- och hyresbostäder. Hela området plan...
7) Osmonkulma, 'miljonärskvarteret'
Osmonkulma är ett litet kvarter som genomkorsas av Osmogränden och som, medsols sett, begränsas av Osmovägen, Pellervovägen, Sampsavägen och Väinölägatan.
Villa i 'miljonärskvarteret', ombyggd efter brand
Trappa från...
8) Bombningarna av Kottby
Under fortsättningskriget träffades Kottby av flera bomber, vilkas egentliga mål var Himmelsbergets luftvärnsbatteri.
Efter ett av bombardemangen kravlade en gammal tant ut från sin källare (Väinölägatan 26) och såg vilken förödelse bomben som fallit ner i grannens trädgård...
9) Olympiabyn
Finland valdes i januari 1939 till värdland för 1940 års olympiad efter att Japan dragit sig ur arrangemangen på grund av det japansk-kinesiska kriget. Det blev bråttom att vidta åtgärder och man beslöt inkvartera 3000 manliga idrottare i Kottby. F...
10) Käpygrilli
På Osmovägen 5 byggdes ett eget köpcentrum för Olympiabyn. Där fanns Elantos café samt en butik,
med separata avdelningar för kött, mjölkprodukter
och diverse varor.
Numera verkar restaurangen Käpygrilli i största
delen av bygg...
11) Folkskolan
Folkskolan på Väinölägatan 7, planerad av Gunnar Taucher, blev färdig 1929. Tidigare gick kottbybarnen i skola bl.a. i Föreningshuset. Folkskolan hade till en början 410 elever och när antalet växte byggdes 1949 en tilläggsbyggnad på granntomten. Efter det var 25 klassrum i användning. T...
12) Biblioteket och daghemmet Alku
Biblioteket och daghemmet Alku blev färdiga 1939 på adress Väinölägatan 5, planerade av Arne Thulé.
Bibliotekets entré vid Väinölägatan
I Kottby öppnades en biblioteksfilial som följd av invånarnas önskemål ren 1926. Den fungerade först i Folkets hus och därefter i folkskolan. By...
13) Kottby ungdomsklubb
Klubbens ko
Kottby ungdomsklubb har allt sen år 1995 bedrivit ett mångsidigt invånar- och ungdomsarbete, arrangerat olika slag av kulturevenemang och publicerat Käpylän Sanomat. Dess drivande kraft Heikki Takkinen valdes till '...
14) Hykkylä
Hykkylä från Backasgatan längs Väinölägatan
Det massiva skolhuset vid Backasgatan 93, planerat av Uno Moberg, blev färdigt 1955.
När Viipurin reaalikoulu (finska realskolan i Viborg) grundades 1874 var skolan Viborgs första finskspråkiga lärover...
15) Tiukula
Tiukula, vid Forsbyvägen 38, planerad av Hannu Jaakkola och Vesa-Jukka Vuorela, blev färdigt 2005. I aulan finns mosaiken Neptunus hemlighet, som planerades av barnens och ungdomarnas arkitektskola Arkin oppilaat. De planerade också mönstren på väggarna i WC- och kon...
16) Amer-huset
Efter en grundlig renovering finns sen 2015 i det så kallade Amer-huset vid Backasgatan 91, i korsningen med Forsbyvägen, bl.a. en dagligvaruaffär, ett café, en restaurang och en cykelaffär:
Fasaden mot Backasgatan
Byggnaden planerades av professor Helmer Stenros...
17) Nya olympiabyn
När Finland fick i uppdrag att arrangera 1952 års olympiska spel beslöts att en ny olympiaby skulle byggas bredvid den tidigare, på södra sidan av Forsbyvägen, mot Limingovägen, och den skulle kallas Nya olympiabyn. På så sätt blev Kottby den enda stadsdelen i vär...
18) Gumtäkt skolträdgård
Skolträdgården, Lillkyrovägen 2-4, grundades 1920. Området planerades av Elisabeth Koch i klassicismens anda.
Trädgårdsföreningen för barn och unga, Lasten ja nuorten puutarhayhdistys, ordnar klubbar och sommarläger med tr...
19) Helsingfors familjebostäder
Helsingfors familjebostäder, Helsingin perheasunnot ry, ”Perhis”, blev färdiga 1946 på adressen Tursovägen 3, planerade av Hilding Ekelund.
Att skaffa bostäder åt de evakuerade från Karelen var ett stort företag också i Helsingfors. Särskilt för storfamiljer lät Helsingfors familjeb...
20) Kottby idrottspark
Föreningen Nylands hästvänners (Uudenmaan hevosystävien seura) travbana flyttade 1926 från Åggelby till till en sumpig äng i Böle. Den blev känd som Kottby travbana och fungerade som landets huvudtravbana ända fram till 1976, då Vermo travbana öppnades. Under fortsättningskriget fungera...
21) Helsingfors naturvetenskapliga gymnasium
Naturvetenskapliga gymnasiet, byggt i 'brutal betong'
Byggnaden vid Backasgatan 84, avsedd som huvudkontor för bolaget Paragon, blev färdig 1973. Den planerades av professor Aarno Ruusuvuori, som var känd som stram modernist och betongbrutalist. Å...
22) Lekparken Kimmo
Lekparken Kimmo grundades ren 1953 mellan Kimmovägen, Turjavägen, Tursovägen och Vipunenvägen. Lekparken planerades som en öppen mötesplats för människor i alla åldrar, särskilt områdets barn, ungdomar och barnfamiljer.
Lekparken från Kimmovägen
Parken får sin prägel av de gaml...
23) Västra Kottby småhusområde
Snart efter att byggandet av Trä-Kottby tagit fart beslutades att 14 kvarter på dess västra sida skulle överlåtas till personer som önskade bygga egna hus, med en arrendetid på 50 år. år 1923 började också främst yrkesmän fr...
24) Folkets hus
Folkets hus på Vipunenvägen 19 byggdes 1925 med talkokraft åt Käpylän Urheilijat och döptes till Urheilutalo (Idrottshuset).
Kottbys äldsta idrottssällskap grundades 1921 strax efter att uppbyg...
25) Utsikten mot järnvägen
Utsikten mot norr, innan cykelvägen byggdes
Beslutet om att bygga en järnväg från Helsingfors till Tavastehus välsignades av kejsar Alexander II år 1857. Byggandet inleddes ett år senare och tågen trafikerade till en början tre gånger i veckan i vardera riktningen. Snart blev turerna...
26) Jättegrytan
Stigningen upp mot jättegrytan är brant (bilden ovan tagen halvvägs på sluttningen från Krämertsskogshållet) men det
lönar sig att gå ända upp !
Den vattenfyllda grytan vaktas den här gången av en ringduva
(bilde...
27) Den första kyrkan
När Sörnäs församling 1926 tilldelade kottbyborna en egen präst, hyrdes ett privathus på Louhivägen 8 i västra Kottby för att användas som kyrka. Det tjänstgjorde tills den egentliga kyrkan blev färdig på Metsolavägen. I huset s...
28) Enhetsskolan
Tanken att grunda en enhetsskola uppstod i den efterkrigstida diskussionsgruppen Urania som sammanträdde i biblioteket, när medlemmarnas barn höll på att komma i skolåldern. Grundarna av föreningen för enhetsskolan godkände inte skol...